En liten handbok för vilsna karriärjägare

Hej och välkommen till SYV sidan

På den här sidan kan du få studie- och yrkesvägledningsinformation om olika saker som påverkar dina framtida beslut om studie- och yrkesval.

Här kan du få information om:

- PRAO

- Gymnasiet

- Hjälp i skolan du kan få om du har särskida behov

- Sommarjobb

- Högskolestudier

- Högskoleprov

- Yrkeshögskolan

- Folkhögskolan

- Komvux

- Studiefinansiering och boende

- Arbete och studier utomlands

- Starta eget

- Länkar

- Studieteknik

- Studieplan

- Studie- och yrkesvägledning – Vad är det?

- Info om mig - CV






Info om PRAO

Praktisk arbetslivsorientering är en del av skolans undervisning om arbetslivet och är på en eller två veckor för 8or och/eller 9or. För många elever är PRAO den första kontakten med arbetslivet.

PRAOn ska ge eleverna:
- kunskaper om arbetslivet genom egna upplevelser
- erfarenheter från olika yrkesområden och miljöer
- kunskaper om medbestämmande och fackligt arbete
- en grund för studie – och yrkesval

Eleverna ska följa arbetsplatsens tider. De får inte delta i övertids- eller i arbete som börjar före kl 06.00 och slutar efter kl 20.00. Arbetet får inte överstiga 7,5 tim/dag och får omfatta högst 35 tim/vecka. Ungdomar under 18 år får inte utföra arbetsuppgifter som kan medföra risk för överansträngning eller olycksfall.

Informationsbroschyren Så får barn och ungdomar arbeta finns att ladda ner på www.av.se

Eleverna är försäkrade genom skolan.

Praktiken är en del i skolarbetet och eleven ska inte ha någon lön från företaget. Blir du som praoelev erbjuden t ex sommarjobb på din praoplats är detta något som skolan bara kan gratulera dig för.

För att PRAO-tiden ska bli en meningsfull och positiv erfarenhet är det viktigt att:
- låta eleven få pröva på olika arbetsmoment
- uppmuntra eleven att ta egna initiativ
- känna ansvar för eleven även under raster
- informera eleven om arbetstider, raster och rutiner för sjukfrånvaro.

Vid sjukdom ska eleven ringa till arbetsplatsen och till skolan.

Fixa platsen!

Tips om hur du fixar en praoplats:
- Sök på Internet, Googla eller kolla Eniro efter intressanta företag, ring dit och fråga. Landstinget tar också emot praoelever inom våden. PRAO i vården ställer höga krav på hygien, kolla med ditt landsting på deras hemsida vad det står där om sådant.
- Gå runt på stan och fråga på affärer och andra ställen som du tycker ser intressanta ut, ha med en lapp med telefonnummer till skolan om de undrar över något.
- Kolla med nära och kära, i familjen, grannar, vänner och andra som du känner kanske det finns en intressant praoplats att få på det sättet




Gymnasieinformation
Program
Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Special utformade program, Waldorfskolans år 10-12, IB Intenational Baccalaureate, IV Individuellt program

Alla program:
- är 3 år och ger grundläggande behörighet till högskolan efter fullständigt slutbetyg
- har kärnämnen (750p), karaktärsämnen (1350p), projektarbete (100p), individuella val (300p), sammanlagt 2500 p
- kärnämnena är: Svenska A+B, Estetisk verksamhet, Matematik A, Engelska A, Samhällskunskap A, Naturkunskap A, Religionskunskap A, Idrott och Hälsa A
APU – arbetsplatsförlagd undervisning finns på yrkesinriktade program

Vem får börja?
Behörig är den som fått minst G i slutbetyget från grundskolan i ämnena Svenska, Engelska och Matematik, fattas något eller några av dessa får eleven välja IV för att bli behörig där.
Det krävs att man är behörig för att söka nationella, specialutformade program, IB eller Waldorfskolans år 10-12.

Räkna ut ditt betyg
Du har 16 ämnen i ditt betyg (om du inte har ett extra tillval). 320 poäng är det mesta du kan få.
G = 10 poäng
VG = 15 poäng
MVG = 20 poäng
Ett SO-block ger 4 gånger betyget, ett NO-block ger 3 gånger betyget.

Mer info:
Om gymnasiet
www.skolverket.se,eller www.utbildningsinfo.se
www.gymnasieguiden.se
Efter gymnasiet
www.studera.nu
www.arbetsförmedingen.se
www.saco.se/valjayrke
www.csn.se

Så går valet till:
Februari sista dag att söka till gymnasiet
Mitten april preliminär intagning
Början maj sista omvalsdag
Början juli slutligt intagningsbesked skickas hem
Slutet juli sista dag att svara på intagningsbeskedet
Augusti reservintagning
Gymnasieinformation till dig som går i 8an läsåret 2009/2010

När du ska börja på gymnasiet hösten 2011 kommer gymnasiet att ha ändrats jämfört med hur det är nu. Gymnasiet kommer att ha två huvudinriktningar, en åt yrkeshållet och en åt högskolestudier.

Den kommer att finnas 18 program, dessa är antingen högskoleförberedande eller yrkesförberedande. Dessa är:

De 6 högskoleförberedande programmen är:
· - Ekonomiprogrammet
· - Estetiska programmet
· - Humanistiska programmet
· - Naturvetenskapsprogrammet
· - Samhällsvetenskapsprogrammet
· - Teknikprogrammet

De 12 yrkesprogrammen är:
· - Barn- och fritidsprogrammet
· - Bygg- och anläggningsprogrammet
· - El- och energiprogrammet
· - Fordons- och transportprogrammet
· - Handels- och
· administrationsprogrammet
· - Hantverksprogrammet
· - Hotell- och turismprogrammet
· - Industritekniska programmet
· - Naturbruksprogrammet
· - Restaurang- och
· livsmedelsprogrammet
· - VVS- och fastighetsprogrammet
· - Vård- och omsorgsprogrammet

För att kunna komma in på dessa krävs att man är behörig och det är man om man har minst G i 12 ämnen för högskoleförberedande program och 8 ämnen för yrkesförberedande program. Svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik ska ingå i de ämnen man måste vara minst G i. Klarat man inte av att bli behörig kommer det att finnas olika individuella lösningar.

Det nya gymnasiet är inte riktigt färdigt än, Regeringen kommer att fatta beslut om hur det ska bli med alla detaljer och det praktiska. Följ gärna utvecklingen på Skolverkets hemsida www.skolverket.se/gy2011.

Vill du kolla om du kan komma in på dina betyg så kan du räkna ut ditt betyg: Du har 16 ämnen i ditt betyg (om du inte har ett extra tillval). 320 poäng är det mesta du kan få. G = 10 poäng, VG = 15 poäng, MVG = 20 poäng Ett SO-block ger 4 gånger betyget, ett NO-block ger 3 gånger betyget. Här kan du se vilka betyg som krävdes www.utbildningsinfo.se. Öppet hus är nästan det bästa sättet att få riktigt bra koll på hur det är på det gymnasium man är intresserad av att söka, kolla gärna på www.gymnasieguiden.se.






Hjälp och stöd för elever som har särskilda behov

Stöd
Elever kan ha olika särskilda behov av extra stöd i undervisningen för att kunna klara målen. Det kan röra sig om olika funktionshinder t ex hörsel eller syn skador, döv eller blindhet, andra fysiska hinder, dyslexi eller hinder som t ex adhd, add, Asperger, svår astma eller allergier som gör att eleven skulle behöva extra stöd och hjälp. Se www.hso.se.

Stödet och hjälpen kan se lite olika ut, det kan handla om tekniska hjälpmedel som t ex egen bärbar dator, eller att få gå i liten grupp, få längre tid på sig att bli klar, få klassrummet städat oftare eller se till att andra elever och personal inte utsätter allergiska barn och ungdomar för det de är allergiska mot t ex pälsdjur, nötter och annat som kan vara direkt farligt att komma i kontakt med som allergiker eller ha en assistent.

Alla elever har rätt att få extra stöd. Rektor ansvarar för detta på skolan och ska upprätta en åtgärdsplan tillsammans med elev, vårdnadshavare, elevhälsan och eventuella externa experter
t ex logoped, arbetsterapeut, m fl. Stödet finns inskrivet skollagen (se www.skolverket.se)

Läs och skrivsvårigheter
Har eleven läs och skrivsvårigheter t ex dyslexi har eleven rätt att få en diagnos och hjälp för detta, ofta är det speciallärare som ställer diagnos och hjälper eleven att träna på de saker de har svårast att klara. Det finns idag bl a datorprogram för detta. Elever har också rätt att få inläst litteratur och få göra muntliga uppgifter istället för skriftliga eller få mer tid på sig för de skriftliga uppgifterna. Stödet har eleverna rätta att få under hela skoltiden – i grundskola såväl som på gymnasiet, även i högskolan. Biblioteken ställer också upp med hjälp för personer med läs och skrivsvårigheter.

Högskoleprovet finns anpassat för studenter med dyslexi och de som har synnedsättning, se www.studera.nu.

Svenska som nytt språk och modersmål
Som nyanländ till Sverige kan man oftast ingen svenska än. Då får man lära sig språket från början oavsett ålder då man kommer. För barn i förskolan finns modersmålslärare som tillsammans med personalen hjälper barnet att lära sig svenska, i grundskolan finns särskilda klasser: förberedelseklasser, på gymnasiet finns IVIK (individuella programmets introduktionskurs för invandrarungdom) och för vuxna finns SFI (svenska för invandrare).

Ett extra stöd som finns för elever med annat modersmål än svenska är att få studiehandledning på sitt modersmål, där modersmålsläraren hjälper till med att förklara saker i läromedel och läxor i andra ämnen på modersmålet för eleven.

Alla elever som inte har svenska som modersmål kan få modersmålsundervisning under hela skoltiden. Forskning pekat åt att elever som får modersmålsundervisning klarar sina studier bättre och blir också bättre på svenska. Elever som inte har svenska som sitt modersmål kan också få svenska som andra språk i stället för modersmålssvenska, ämnen är anpassat utifrån att elever inte vuxit upp med språket i hemmet.

Riksgymnasier för funktionshindrade elever
Det finns riksgymnasier för elever med svåra rörelsehinder med RH-anpassad utbildning, dessa finns i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad, se www.spsm.se. Det finns också riksrekryterande utbildning för döva och hörselskadade i Örebro, se www.rgd-rgh.se.

Sjukhusskolan
Om ett barn eller ungdom skulle vara sjuk under en längre tid och inlagd på sjukhus finns sjukhusskolan på sjukhuset. Där får eleven arbeta vidare med sina skoluppgifter för att inte halka efter allt för mycket med sitt skolarbete under sjukdomstiden.

Särskolan och gymnasiesärskolan
Särskolan finns för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskola på grund av utvecklingsstörning. Särskolan är obligatorisk och skolpliktig för alla barn och ungdomar mellan 7 till 16 år. Den är uppdelad i en del som är grundsärskola för elever med lindrig utvecklingsstörning och den del som är träningssärskola. Det fins ett frivilligt 10e läsår för de som behöver.

Kort om gymnasiesärskolan
• 4 år
• 3600 timmar garanterad undervisningstid
• Nationella och specialutformade program
• APU
• Individuella program
– Inför nationella/specialutformade program
– Yrkesträning
– Verksamhetsträning
– Möta speciella behov
Gymnasiesärskolans nationella program
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
Industriprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet

Kärnämnen – nationella och specialutformade program
•Svenska
•Engelska
•Samhällskunskap
•Religionskunskap
•Matematik
•Idrott och hälsa
•Estetisk verksamhet



Vägen till gymnasiesärskolan
Gymnasiepraktik och ansökan via din hemkommun, kolla deras hemsida Mer info: www.skolverket.se info om ditt val kan du få genom Öppet hus

SÅ SÖKER DU SOMMARJOBB

Börja med att:
Gå in på www.arbetsformedligen.se och klicka dig fram till PLATSBANKEN sedan till SOMMARJOBB eller TILLFÄLLIGA JOBB
Välj vilken del i Sverige eller utomlands du vill jobba
Läs annonsen till jobbet som intresserade dig noga och följ instruktionen
Vill de att man ringer till en viss person eller att man ska skicka ansökan gör man som de vill att man ska göra. Många vill att man skickar sin ansökan via en e-postadress som finns angiven på annonsen.

En jobbansökan är ett personligt brev som man skriver. Brevet ska innehålla uppgifter om:
För - och efternamn
Telefonnummer och adress dit man kan nå dig
En kort och personlig presentation av dig själv t ex vad du har arbetat med tidigare och varför du nu söker just det jobb du söker
Om du ringt angående jobbet du söker tidigare, hänvisa i brevet till telefonsamtalet, det kan hjälpa dem att lägga just dig på minnet när de sedan ska välja ut till anställningsintervju
När företag ska skaffa nya medarbetare brukar de välja ut ett antal intressanta arbetssökande till anställningsintervju innan det bestämmer vem som ska få jobbet. Inför intervjun tänk på att ge ett trevligt intryck, klädseln och uppförandet är viktiga om man vill få jobbet. En del arbetsgivare vill även att man skickar ett CV eller meritförteckning. Det är en lista över alla arbeten och utbildningar som man har. Mer information om personliga ansökningsbrev, CV mm finns även på www.avstamp.nu

Ett alternativ kan vara att kontakta sin gamla PRAO-plats om de kan ta erbjuda sommarjobb eller varför inte kolla med grannar, föräldrar eller andra man känner.

Glöm inte att söka skattejämkning!
Arbetsgivaren måste göra avdrag för skatt på din lön. Du får tjäna upp till 18200 kronor under 2009 utan att behöva betala skatt då ska du fylla i en särskild blankett som finns på Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Dina rättigheter
Är du osäker på vad du har rätt till i arbetslivet eller om du inte känner att något står rätt till på din arbetsplats kan du kontakta facket: www.lo.se/ung.

Här får du tips om var du kan söka sommarjobb:
www.arbetsformedlingen.se (arbetsförmedlingen)
http://www.sommarjobb.se/
http://www.jobsafari.se/jobs/student/
www.stockholm.se (Lediga jobb)
www.sll.se (sommarpraktik inom vården)
www.skatteverket.se (skattejämkning)
www.lo.se/ung (dina rättigheter)


HÖGSKOLESTUDIER


Allmänt om högskolestudier
Att läsa på högskola/universitet innebär att du kan välja att läsa:
- Kurser eller program
- På heltid eller deltid
- Heltidsstudier innebär att du läser 60 hp/år (hp = högskolepoäng)

Det är ingen skillnad mellan högskola och universitet när det kommer till behörighetskrav och utbildningsform. Skillnaden handlar om storlek, ämnenas omfattning och möjlighet att t ex doktorera. En högskola har oftast få ämnesområden medan universitet har fler olika fakulteter och professurer.

Ibland kan man läsa samma kurser som enstaka kurser som finns på utbildningsprogram och skaffa sig samma utbildning med hjälp av att läsa dessa kursvis istället för att gå på programmet. Detta kan vara ett alternativ om man inte kommer in på det utbildningsprogram man vill komma in på.

Ansökan
Vissa utbildningar startar både på höstterminen och på vårterminen och till höstterminen söker man senast 15 april, till vårterminen senast 15 oktober. Det kan ibland vara lättare att komma in på utbildningar genom att söka till vårterminen istället.

Många studenter passar på att studera även under sommaren under sommarterminen, ansökan till den är senast 15 mars. 15 mars är även sista ansökningsdag till Polishögskolan (se www.polisen.se).

Ansökan sker på www.studera.nu

Utbildningsnivåer inom högskolan

Nivåerna på högskola är:

-Grundnivå (högskoleexamen 120 hp, kandidatexamen 180 hp, yrkesexamina, konstnärliga examina) 2-3 år

-Avancerad nivå (magisterexamen 60 hp, Masterexamen 120 hp) 1-2 år

-Forskarnivå (licentiatexamen 120 hp, doktorsexamen 240 hp) 2-4 år

Alla som söker till högskolan från t ex gymnasiet börjar på grundnivå.








Nya antagningregler för högskoleansökan höstterminen 2010

För grundläggande behörighet krävs fullständigt gymnasieslutbetyg med minst 2250 poäng inkl minst G i svenska/svenska som andra språk A+B, engelska A och matematik A från gymnasieskolan för ungdomar såväl som gymnasiala vuxenutbildningen.

Ett fullständigt gymnasieslutbetyg ska innehålla följande:
2500 poäng –totalt, inkl:
Kärnämnen
750 poäng

Karaktärsämnen och
Individuella val
1650 poäng

Projektarbete
100 poäng
- Svenska/svenska som andra språk A+B
- Engelska A
- Matematik A
- Idrott & hälsa A
- Samhällskunskap A
- Religionskunskap A
- Naturkunskap A
- Estetisk verksamhet A
Ett självständigt arbete som kan kopplas till programmets karaktär
Olika högskoleutbildningar kräver olika krav på förkunskaper och därför krävs även särskild behörighet till högskolan, listan över områdesbehörigheterna finns på www.studera.nu.

Från och med antagningen till hösten 2010 kommer reglerna för antagningen till högskolan att ändras. De viktigaste förändringarna är:
- Du kan få upp till 2,5 meritpoäng som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet). Maximalt meritvärde blir alltså 22,5. Meritpoäng får du för vissa kurser på gymnasienivå.
- Det blir mindre fördelaktigt att komplettera, både att läsa upp betyg och att läsa kurser som behövs för behörigheten.
- Det blir alltså viktigare att få ett bra betyg redan i gymnasieskolan. Det blir också viktigare att du planerar dina studier efter vad du vill läsa på högskolan.
- Du bör se till att du blir behörig och att du kvalificerar dig för så många meritpoäng som möjligt. Samma sak gäller om du läser hela din gymnasieutbildning på kommunala vuxenutbildningen.

Meritpoäng
Följande kurser ger meritpoäng:Moderna språk: Steg 3 ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet får du 1,0 meritpoäng för steg 4. Om du har fått 1,0 meritpoäng enligt denna regel ger steg 5 i samma språk eller lägst steg 2 i ett nytt språk 0,5 meritpoäng.
Engelska: Engelska B och Engelska C ger vardera 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för kursen och Engelska C ger ändå bara 0,5 poäng.
Matematik: Om matematik inte krävs behörighet ger Matematik B och Matematik C vardera 0,5 meritpoäng. Om matematik däremot krävs för behörighet, ger en kurs en nivå över behörighet, 0,5 meritpoäng och två nivåer över ger ytterligare 0,5 meritpoäng.
Områdeskurser: För dessa kurser kan du få 0,5 meritpoäng för en 100-poängskurs och 0,25 meritpoäng för en 50-poängskurs. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Du kan få högst 0,5 meritpoäng för 50-poängskurser.


Behörighet
För att börja en utbildning på grundnivå krävs att du har grundläggande och ibland även särskild behörighet. Följande krävs för att du ska få grundläggande behörighet från gymnasieutbildningen:

- Fullständigt slutbetyg
- Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng
- Godkänt i kärnämneskurserna i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik.
Lägg märke till att du måste ha gått fullständigt program. Den som går ut gymnasieskolan 2010 inte få grundläggande behörighet från reducerat program.

Urval
Grupp I: Sökande med betyg från gymnasieskolan och sökande med betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.

Grupp II: Sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där. Detta gäller under förutsättning att betyget från gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen. Till denna grupp förs också sökande som behörighetskompletterat via studier i folkhögskolan eller via basårsstudier (basår = behörighetsgivande förutbildning vid högskolor och universitet).

Grupp III: Sökande med betyg från utländsk utbildning.

Grupp IV: Sökande med studieomdöme från folkhögskola

Områdes-behörighet
Yrkesexamina
Behörighets-kurser
Meritkurser 0,25 - max 1p/kurs
Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi
1
Jurist,
Lärare

HiA ShA
Etik och livsfrågor 0,5, FiA 0,25, Hi B 0,5, HiC 0,5, Kultur o idéhistoria, 0,5, LatinA 0,5, Pedagogiskt ledarskap 0,5, PsA 0,25, ShB 0,5, ReB 0,25, Rättskunskap 0,25, SvC 0,25
2
Lärare

Modernt språk steg 3, EnB
Affärskommunikation engelska 0,25, Affärskommunikation moderna språk 0,25, Grekiska A 0,5, Latin A 0,5, Litteratur i litteraturvetenskap 0,25, Modersmål B 0,5, SvC 0,25, Teckenspråk för hörande 1, 0,5
Arkitektur/Naturresurser
3
Agronom
(och 14)
Arkitekt
Landskaps-arkitekt (och 14)
MaC, NkB (=BiA+KeA+FyA)
ShA

Bild o form fördjupning 0,5, BiB 0,25, FyB 0,5, FeB 0,5, GeB 0,25, Hållbart samhällsbyggande 0,5, KeB 0,5, Konstruktion A 0,5, Miljökunskap 0,5, Naturbruket o miljön 0,5, ShB 0,5, Småföretagande A 0,25, SvC 0,25
Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap
4
Civilekonom
EnB, MaC, ShA

FeB 0,5, Marknadsföring 0,5, Mediekommunikation C 0,5, Praktisk marknadsföring B 0,5, Redovisning o beskattning 0,5, Rättskunskap 0,25, ShB 0,5, Småföretagande A 0,25, Sv C 0,25, Teknikutveckling o företagande 0,5
5
Psykolog
Socionom


MaB, ShA
BiA 0,5, Etik o livsfrågor 0,5, FiA 0,25, Människan socialt o kulturellt 0,5, Människor i behöv av stöd 0,5, NkB 0,5, Omvårdnad 0,5, Psykiatri 0,5, PsA 0,25, PsB 0,25, ShB 0,5, SvC 0,25, Utveckling livsvillkor o socialisation 0,5
Samhällsvetenskap/Undervisning
6
Lärare, Studie o yrkesvägledare

EnB, ShA
Skapande verksamhet 0,5, Etik o livsfrågor 0,5, FiA 0,25, Kultur o idéhistoria 0,5, Mediekommunikation A 0,5, Människan socialt o kulturellt 0,5, Pedagogiskt ledarskap 0,5, PsA 0,25, ShB 0,5, SvC 0,25, Utveckling livsvillkor o socialisation 0,5, Virtuella miljöer 0,5
Fysik/Matematik/Teknik
7
Sjöingenjör och maskintekniker, Sjökapten och, styrman
MaB
Fartygsbefäl 0,5, FyA 0,5, KeA 0,5, Maskinbefäl 0,5, NkB 0,5, Miljö o säkerhet 0,5, SvC 0,25
8
Högskole-ingenjör, Ortoped

FyB, KeA, MaD

Bi A 0,5, Bi Breddning 0,25, CAD.teknik A 0,25, Datorkommunikation 0,5, Fordonsvård o service 0,5, Fysik breddning 0,25, Hus- och anläggningsbyggnad 0,5, KeB 0,5, Kemi breddning 0,25, Konstruktion A 0,5, Kvalitetsteknik 0,25, Medicinsk elektronik 0,25, Programmering B 0,25, SvC 0,25, Teknikutveckling o företagande 0,5, Virtuella miljöer 0,5
9
Brandingenjör, Civilingenjör (och 10)

FyB, KeA, MaE

Bi A 0,5, Bi breddning 0,25, CAD-teknikA 0,25, Datorkommunikation 0,5, Fordonsvård o service 0,5, Fysik breddning 0,25, Hus- och
anläggningsbyggnad 0,5, KeB 0,5, Kemi Breddning 0,25, Konstruktion A 0,5, Kvalitetsteknik 0,25, Medicinsk elektronik 0,25, Programmering B 0,25, SvC 0,25, Teknikutveckling o företagande
10
Civilingenjör (och 9), Sjukhusfysiker

BiA, FyB, KeB, MaE


Bi B 0,25, Biologi breddning 0,25, CAD-teknikA 0,25, Datorkommunikation 0,5, Fordonsvård o service 0,5, Fysik breddning 0,25, Hus- och anläggningsbyggnad 0,5, Kemi breddning 0,25, Konstruktion A 0,5, Kvalitetsteknik 0,25, Medicinsk elektronik 0,25, Programmering B 0,25, SvC 0,25, Teknikutveckling o företagande 0,5, Virtuella miljöer 0,5
Farmaci/Medicin/Naturresurser/ Naturvetenskap/Odontologi/Undervisning
11
Receptarie

BiB, FyA,
KeB, MaD


Biologi breddning 0,25, Etik o livsfrågor 0,5, FyB 0,5, Fy breddning 0,25, Kemi breddning 0,25, Omvårdnad 0,5, PsA 0,25, SvC 0,25
12
Biomedicinsk, analytiker

BiB, FyA, KeB, MaC

Biologi breddning 0,25, Etik o livsfrågor 0,5, FyB 0,5. Fy breddning 0,25, Kemi breddning 0,25, Omvårdnad 0,5, PsA 0,25, SvC 0,25
13
Apotekare, Läkare, Lärare, Optiker, Veterinär, Tandläkare
BiB, FyB, KeB, MaD

Biologi breddning 0,25, Djursjukvård 0,5, Etik o livsfrågor 0,5, Fysik breddning0,25, Hälsopedagogik 0,25, Kemi breddning 0,25, Omvårdnad 0,5, PsA 0,25, SvC 0,25
14
Agronom(och 3), Hortonom, Jägmästare, Landskaps-arkitekt (och 3)
Bi B, FyA, KeB, MaD

Arbetsliv naturbruk 0,5, Biologi breddning 0,25, FyB 0,5, Ke Breddning 0,25, Miljökunskap 0,5, Miljöteknik 0,25, Naturbruket o miljön 0,5, SvC 0,25
15
Djursjukvårdare, Hippolog, Landskaps-ingenjör, Lantmästare, Skogsmästare, Skogstekniker, Trädgårds-ingenjör
MaB, NkB (=BiA+KeA+FyA)
ShA

Arbetsliv naturbruk 0,5, Arbetsmiljö o säkerhet 0,25, Basmaskin körning 0,25, BiB 0,25, Biologi breddning 0,25, Djurkunskap 0,25, Djursjukvärd 0,25, FyB 0,5, Fy breddning 0,25, Ke B 0,5, Kemi breddning 0,25, Naturbruket o miljön 0,5, Projekt o företagande 0,25, SvC 0,25
Omsorg/Undervisning/Vård
16
Arbetsterapeut, Audionom, Dietist, Logoped, Lärare, Röntgen-sjuksköterska, Sjuksköterska, Tandhygienist, Tandtekniker
MaB, NkB (=BiA+KeA+FyA)
ShA

Bild o form fördjupning 0,5, BiB 0,25, Biologi breddning 0,25, Etik o livsfrågor 0,5, FyB 0,5, Fy breddning 0,25, Hälsopedagogik 0,25, KeB 0,5, Kemi breddning 0,25, Pedagogiskt ledarskap 0,5, PsA 0,25, ShB 0,5, Social omsorg 0,5, SvC 0,25, Utveckling livsvillkor o socialisation 0,5
17
Lärare, Sjukgymnast
IdA, MaB, NkB, (=BiA+KeA+FyA)
ShA
BiB 0,25, Biologi breddning 0,25, Etik o livsfrågor 0,5, FyB 0,5, Fy breddning 0,25, Hälsopedagogik 0,25, Idrott o hälsaB 0,25, KeB 0,5, Ke Breddning 0,25, Ped ledarskap 0,5, PsA 0,25, ShB 0,5, Specialidrott A 0,5, Sv C 0,25, Utveckling livsvillkor o socialisation 0,5

Ämnen som är lika med vissa behörighetsgivande ämnen:
MaB
El, Energi Fordon Industriprogrammet med: ElläraA, ElläraB, Elektronik grundkurs
FyA
El, Energi Fordon Industriprogrammet med:, ElläraA, ElläraB, Elektronik grundkurs
KeA
Industriprogrammet med: Kemi – process A, Kemi – process B eller
Energiprogrammet med: Energi B
Bi A och B
Naturbruksprogrammet med Ekologi, Växt o djurliv, Kretslopp, Mikrobiologi o genetik
NkA och B
Naturbruksprogrammet med Ekologi, Växt o djurliv, Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med Medicinsk grundkurs, Vård o omsorgsarbete eller
Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi, Miljöteknik


Du kan läsa mer om de nya reglerna här på www.studera.nu


















Högskoleprov



Urvalsalternativ

Högskoleprovet är ett urvalsalternativ för dig som söker till högskolan, du måste vara behörig.

På högskoleprovet kan du få max poäng 20. Det är giltigt i max 5 år och du kan göra det fler gången, det är det bäst resultatet som räknas. Det ges 2 gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren. Det består av 5 delar.

Delar:

-DTK tolkning diagram, tabeller, kartor
-NOG matematiska, logiska problem
-ELF engelsk läsförståelse
-ORD ordkunskap
-LÄS läsförståelse

Det finns gamla prov och facit samt mer information om provet på www.studera.nu, där finns även information om det prov som är anpassat för dyslektiker och synskadade.

Provdag – en lördag i en skola nära dig

Anmälan

HT 15/9
VT 15/2
via www.studera.nu
















YRKESHÖGSKOLAN

Yrkeshögskoleutbildningarna är eftergymnasiala och kräver att man är klar med gymnasiet. Utbildningarna ska vara anpassade till ett behov av kompetens inom näringsliv och arbetsmarknad. Det är staten och näringslivet som ansvarar för dessa utbildningar. Utbildningarna bygger på ett samarbete mellan utbildningsanordnare och näringsliv, de är ofta skräddarsydda och ska leda till jobb Dessa utbildningar är såväl praktiska som teoretiska

Utbildningsområden:
· teknik, tillverkning, energi, it, data
· turism
· handel, ekonomi, försäljning
· grafisk industri, media, mode, design, musik, trä, målning, hantverk
· ledarskap, projektledning, pedagog
· restaurang, mat, hotell, transport, sjöfart, säkerhet, arbetsmiljö
· jordbruk, skog, trädgård, häst, bygg, miljö, fastighet
· vård, hälsa, läkemedel. juridik, försäkring

Yrkeshögskolans utbildningar leder till två examina:
Yrkeshögskoleexamen efter 1 år (200p)
Kvalificerad yrkeshögskoleexamen efter 2 år (400p)

Utbildningar som ingår:
- KY – kvalificerade yrkesutbildningar: utbildningar på eftergymnasial nivå, kräver grundläggande behörighet, se www.yhmyndigheten.se
- Lärlingsutbildningar inom hantverksyrken: lärande i arbete i nära samarbete med Hantverksföreningen, se www.utbildningsinfo.se
- PU – påbyggnadsutbildningar: Komvux utbildningar på eftergymnasial nivå s k påbyggnadsutbildningar , mer info om dessa se www.skolverket.se eller din kommuns hemsida
- KU – kompletterande utbildningar: yrkesutbildningar och folkhögskoleutbildningar på eftergymnasial nivå, se www.folkhogskola.nu www.skolverket.se, www.utbildningsinfo.se, www.yrkeshogskoleguiden.se eller din kommuns hemsida

Yrkeshögskolan= KY+PU+KU+Lärlingsutbildning

Utbildningarna är studiemedelsberättigande för info om hur stora beloppet är i förhållande till studietakt och studieform, se www.csn.se
mer info:

www.yhmyndigheten.se

www.yrkeshogskoleguiden.se

www.utbildningsinfo.se




Exempel på utbildningar efter gymnasiet

Polis
Behörighetskrav:
SvB, ShA, HiA, högskoleprov, svensk medborgare, minst 20år, B-körkort, god fysik och hälsa
Se mer info www.polisen.se

Sjuksköterska
Behörighetskrav:
ShA, NkB, MaB (Områdesbehörigheter, från HT2010, exempel på meritpoäng: Etik o livsfrågor 0,5 p, PsA 0,25 p, ShB 0,5 p
Se mer info: www.studera.nu

Civilingenjör
Behörighetskrav:
FyB, KeA, MaE (områdesbehörigheter, exempel på meritpoäng: BiA 0,5p, KeB 0,5p)
Se mer info: www.studera.nu

Högskoleingenjör
Behörighetskrav:
FyB, KeA, MaD (områdesbehörigheter, exempel på meritpoäng: BiA 0,5p, KeB 0,5p)
Se mer info: www.studera.nu

Civilekonom
Behörighetskrav:
EnB, MaC, ShA (områdesb, ex på meritpoäng: ShB)
Se mer info: www.studera.nu

Läkare och tandläkare
Behörighetskrav:
BiB, FyB,KeB, MaD (områdesb, ex på meritpoäng: Etik o livsfrågor 0,5p, omvårdnad 0,5p, PsA 0,25p)
Se mer info: www.studera.nu

Brandman
Behörighetskrav:
SvB, ShA, EnA, MaB, B-körkort…
Se mer info: www.msb.se

Pilot
Trafikflygarutbildning finns på såväl gymnasienivå som högskolenivå, behörighetskraven varierar, info om detta finns på www.transportstyrelsen.se

Flygvärdinna
Kabinpersonal utbildas av flygbolagen själva, info om detta finns på flygbolagens egna hemsidor.



FOLKHÖGSKOLAN

Ett intressant alternativ till den ”vanliga” skolan

Folkhögskolan är en unik nordisk skolform där varje skola är unik och har sin egen inriktning.Folkhögskolorna präglas av folkbildningens kännetecken: Frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola - eller låta bli. Målet är att skapa "dugliga samhällsmedborgare", aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. Denna skolform kan ge vuxna en andra chans att få en utbildning på gymnasial nivå som också ger högskolebehörighet. Det finns ofta möjlighet att bo på skolan men också skola där man kan gå dagtid.

Du ska ha fyllt 18 år för att kunna gå på folkhögskola, du behöver inta vara klar med grundskolan, Allmän linje ger högskolebehörighet. Det finns 148 stycken i Sverige, se www.folkhogskola.nu.

Allmän kurs finns på samtliga folkhögskolor. För de som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux. Studier i 1-3 år beroende på förkunskaper. Allmän kurs innehåller ett brett urval av allmänna ämnen och kärnämnen (Svenska A och B/Svenska som andraspråk A och B, Matematik A, Engelska A, Naturkunskap A, Samhällskunskap A och Religionskunskap A.) och ger möjlighet att få grundläggande behörighet till högskolestudier.

Studieomdöme ges endast på Allmänna kurser som är minst 30 veckor långa, d v s oftast ett läsår.
Faktorer för bedömning:- Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa. - Förmåga till analys, bearbetning och överblick. - Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier. - Social förmåga.
Fyrgradig bedömningsskala:
Utmärkt studieförmåga (4), Mycket god studieförmåga (3), God studieförmåga (2) eller Mindre god studieförmåga (1).

De särskilda kurserna kan vara inriktade på:
• Specifika intresseområden: t.ex. musik, media, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism m.m. • Yrken: t.ex. utbildning till fritidsledare, behandlingsassistent, journalist, kantor, teckenspråkstolk m.m. • Grupper: t.ex. invandrare, personer med särskilda behov eller andra. En del av de särskilda kurser som är yrkesinriktade ligger på eftergymnasial nivå








KOMVUX

Komvux är utbildning för vuxna på grundläggande (grundskolenivå) gymnasienivå och eftergymnasial nivå. Här kan du som är 20 år eller äldre skaffa behörighet till gymnasiala studier eller till efter gymnasiala studier.

Grundläggande vuxenutbildning
Kurserna motsvarar den utbildning som ges i grundskolan, men undervisningen är anpassad till vuxna.

Gymnasial vuxenutbildningKurserna är samma allmänna och yrkesinriktade ämnen som i gymnasieskolan.

Påbyggnadsutbildning
Påbyggnadsutbildningen bygger på slutförd gymnasieutbildning. Information om påbyggnadsutbildningar finns på Skolverkets webbplats. www.skolverket.se

Samlat betygsdokument
När du genomfört en kurs får du betyg. Du som vill ha betygsutskrift måste själv be att få det och det är du själv som bestämmer vilka betyg som ska ingå i betygsdokumentet. Vänd dig till din skola om du vill få ut ett samlat betygsdokument.

Slutbetyg
Slutbetyg kan utfärdas på grundläggande och gymnasial nivå. I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ingår kärnämnen och ett visst antal poäng fritt valda kurser.

Högskolebehörighet
Inför antagningen hösten 2010 måste du läsa minst 2/3 av din gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen för att komma in på direktgruppen (urvalsgrupp I), har du läst mindre än kommer du in på kompletteringsgruppen (urvalsgrupp II).

Slutbetyg, 8-årsregel
Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetygets utfärdande får bara tas in i slutbetyget om rektor på grund av särskilda skäl medger det.

Utländska gymnasiebetyg
Har du en gymnasieutbildning från ett annat land kan vända dig till Verket för högskoleservice (VHS) för bedömning av dina betyg. Mer info: www.vhs.se

SFI
Här kan du som nyligen kom till Sverige läsa svenska som nybörjarspråk på SFI – svenska för invandrare, sedan svenska som andra språk på grundläggande nivå (grund SAS) och vidare till svenska som andra språk på

För dig som gått klart gymnasiet och vill komplettera ditt betyg med kurser du inte läst eller klarat tidigare men behöver för fortsatta studier vill du höja tidigare betyg får du gör en prövning för konkurrenskomplettering. Info på skolans hemsida.

Ansökan och kursutbud – kolla med din hemkommun.

Studiefinansiering och boende


Studiefinansiering
För dig som ska läsa på gymnasiet: Studiebidrag på 1050 kr/mån får du från det år du fyller 16 t o m 20 år du kan också söka om extra tillägg och inackorderingstillägg om du behöver detta.

För dig som ska läsa på högskola: Studiemedel: Bidrag 2684 kr/ 4 veckor, Lån 5136 kr/ 4 veckor (7820 kr), plus tillägg för barn och extra kostnader (2009)

Läser du utomlands är ditt studielån anpassat till det land du pluggar i därför att i somliga
länder behöver du också betala för undervisningen och du kan ha andra utgifter än hemma,
info om detta finns på CSN.

Det finns ett fribelopp – ett tak för hur mycket du får tjäna ihop som lön när du jobbar extra
under din studietid med studiemedel, kolla upp detta så att du inte får en otrevlig
överraskning, se CSN.

se www.csn.se


Stipendier
Du kan också söka stipendier. Förmögna människor och organisationer har i alla tider donerat pengar till stiftelser och fonder där en av tankarna är att behövande människor ska kunna få pengar därifrån. Info om dessa fonder och stiftelser finns bl a på biblioteken och där finns också stipendiehandböcker och de kan också hjälpa till att informera om hur du ska söka. Det finns också webbaserad hjälp, inte alltid gratis.

Tänk på att det tar tid att söka stipendier, de har ibland sista ansökningsdatum och särskilda ansökningsblanketter och rutiner som man måste respektera.

Mer info se www.syoguiden.se


Boende
Ska du läsa på annan ort än hemma behöver du leta efter studentbostad om du inte känner någon på orten som du kan få bo hos under studietiden. Att hitta en studentbostad tar lite tid och kräver visst tålamod och envishet, kolla först med skolan du söker till eller kommunen där du ska läsa om de har bostäder att erbjuda. Kommuner brukar ha info om detta på sina hemsidor.

Du kan också hyra i andra hand, vara inneboende eller dela bostad med andra. Detta får du kolla upp med bostadsannonser i tidningar eller själv kolla uppsatta lappar eller själv sätt upp lappar om att du söker bostad. Se www.sokstudentbostad.se

Som fattig student har du ofta rätt till bostadsbidrag, detta söker du via Försäkringskassan: www.fk.se
Arbete och studier utomlands
Studier utomlands redan under gymnasietiden
På din skola finns ofta redan en massa broschyrer om utlandsstudier, men hur ska du veta vilket du ska välja? Ett tips är att gå in på Internet och söka. Här får du tips om några sidor:
www.utbytesstudent.se - Här finns en jämförelse mellan olika utbytesprogram som olika språkreseförmedlingar (EF - Education, YTU - Youth for understanding, Explorica, STS, Aspect, Rotary, Internationella Programkontoret) erbjuder. Den finns svenska
gymnasieskolor utomlands, information om dessa finns på www.skolverket.se.

www.programkontoret.se - Här finns information för elever som vill prova på ett utlandsår under sin gymnasietid från Programkontoret.

Studier utomlands efter gymnasiet
Ska du läsa utomlands efter gymnasiet sätt igång och leta utbildningar och förbered dig
tidigt, gärna redan i 2an. I t ex USA kostar ansökningsprocessen pengar och till universitets-
och collegeutbildningarna där ska du också göra olika test, språktest, kunskapstest (TOFLE,
SAT, m fl). Olika länder har olika skolsystem och sätt att gå tillväga för att söka högskolor.
Kontakta landets ambassad för information om hur du ska göra.
Det finns även några institut i Stockholm som kan hjälpa dig med detta. Här får du information mer information:
www.britishcouncil.org/sweden British Council
www.franskainstitutet.se Franska Institutet
www.goethe.de/ins/se/sto Goethe Institutet
www.italkult.com/homepage_SVE Italienska kulturinstitutet
www.usemb.se/Fulbright Fulbright Commission
www.cervantes.se Spanska kulturinstitutet
Fler bra webbadresser för mer info om utlandsstudier mm
www.syoguiden.com Info om studier och arbete utomlands, studiefinansiering, stipendier mm.
www.studera.nu Info om utlandsstudier, högskoleadresser (länkar vidare till deras utbytesprogram mm),
värdering av utländska utbildningar mm.
www.csn.se Info om studiemedel för studier utomlands.
www.arbetsformedlingen.se Info om studier och arbete utomlands, länkar till mer info

Du kanske vill sticka ut på egen hand, här får du goda råd inför dina utlandsstudier: www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/intoffice/pdf/freemoverguide.pdf

Arbete utomlands
Arbetsförmedlingen anordnar i bl a samarbete med EURES informations – och
rekryteringsmässor för arbete, praktik och studier utomlands. Mer info:
www.arbetsformedlingen.se

Volontär
Arbeta gratis för frivilligorganisation i Sverige eller utomlands, detta kan ge fantastiska erfarenheter och minnen för livet och är dessutom en fin merit.
Webbtips: www.volontarbyran.org, www.syoguiden.com, www.unicef.se, www.redcross.se
Starta eget


Många av de större företagen som vi känner till i dag har varit små riktigt små, en gång i tiden för länge sedan. De drevs från början som enmansföretag eller riktigt små företag innan de blev så stora att det blev världsberömda.

Samhället behöver kreativa entreprenörer som vill klara sig själva och utveckla sina egna idéer. Är du en sådan? Kanske starta eget kan var något för dig?

Eget företag kan vara något för dig som:

- Har en lösning på ett problem

- Har en smart idé

- Vill klara dig själv

- Vill ha koll på läget

- Är intresserad av ekonomi

Checklista för dig som ska starta eget:

Affärsidé – Vad ska du sälja?
Marknad – Vem ska köpa?
Affärsplan – Hur ska det gå till?
Budget – Har du råd?
Företagsform – Ska du själv äga eller äga tillsammans och hur?
Ordning och reda – Kvitton och redovisning
Tillstånd – Särskilda regler för olika verksamheter
Företagsregistrering

Här kan du få hjälp och råd:

Skatteverket – www.skatteverket.se

Startlinjen 020-35 10 10

Företagarguiden – www.nutek.se

ALMI Företagspartner – www.almi.se








BRA LÄNKAR

www.arbetsformedlingen.se Arbete och utbildningar i Sverige och övriga världen. Många länkar bl. a. Platsbanken, med jobb både i Sverige och utomlands, som uppdateras varje dag. Här finns också information om yrken, utbildningar och intressetest. Se även www.avstamp.nu är en ungdomssatsning på Arbetsförmedlingen.
www.studera.nuAllt om högskolestudier och information om efterföljande arbetsliv och forskarstudier, studentbostäder, studier utomlands mm. Här finns en sökfunktion som gör att man kan hitta program och kurser till alla universitet och högskolor i Sverige. Här kan du också söka högskoleutbildning och anmäla dig till högskoleprovet.

www.utbildningsinfo.seUtbildningsinfo.se är en webbplats för elever, föräldrar och professionella inom utbildningsområdet. Här hittar du samlad, aktuell och neutral information om all offentlig utbildning i Sverige och utomlands.

www.hittaskola.seEn sida där du kan hitta utbildningar inom alla skolformer.

www.yhmyndigheten.se Här finns allt samlat om Yrkeshögskolan, e-post adresser till ansvariga för respektive utbildning

www.folkhogskola.nuFolkhögskolor i Sverige.

www.csn.seStudieekonomi

www.saco.se/valjayrkePå den här SACO-adressen kan du hitta länkar till yrkesbeskrivningar, intervjuer, test och information om utbildning och arbetsmarknad.

www.svensktnaringsliv.se/ung/Svenskt Näringslivs webbplats om framtidens arbete. Här finns tips på utformning av jobbansökan, anställningsintervju, test mm.

www.lo.se/ungTips för dig som är på väg ut i arbetslivet.

www.yrmis.seHär kan man bl. a. hitta inspirerande filmer om det moderna arbetslivet och mobilbloggar som handlar om framtidsval.

www.syoguiden.com

www.gymnasieguiden.se och www.yrkeshogskoleguiden.se
STUDIETEKNIK


VAD SKA DET VARA BRA FÖR?
slippa stress
få kontroll
få ordning och reda
hjälp att prioritera
lära sig att använda olika minnesknep
planera lättare
veta vem man ska be om hjälp
veta hur man ska få tydliga instruktioner


BRA HJÄLPMEDEL:
- almanacka (finns även i mobilen)
- överstrykningspenna
- post-it lappar
- färgpennor för minnesanteckningar och mindmapping
- gem att markera i böckerna
- ”lev” med listor, sätt upp listor där du ser dom ofta
Mindmapping
En teknik där man ”ritar” anteckningarna istället för att skriva dem i löpande text eller som punkter. Detta går ofta lite snabbare, väl man fått in tekniken och kan också uppfattas som överskådligare, då båda hjärnhalvorna får arbeta tillsammans.



PRIORITERA
Hur mycket tid går åt för:
Skolan
Kompisarna
Familjen
Fritiden
Arbetet
Transporter mellan dessa?

Hur ofta har jag tid att vila?

När är jag effektivast? Morgonen? Kvällen?

Vad kan du göra själv? Vem kan hjälpa dig om du behöver hjälp?

Använder du båda hjärnhalvorna?
Vänster sida:
Akademiska sidan
språk, ord, matematik,
logik, analys, tidsuppfattning och förklaring
Höger sida:
Kreativa sidan
färg, form, fantasi,
intuition, musik, rytm och känslor


SKOLARBETE
är:
att delta aktivt under lektionerna
att delta aktivt under enskilda – och grupparbeten
att göra inlämningsuppgifter
att göra läxor
att göra laborationer
att göra uppgifter utanför skolan
att redovisa inför klassen
att göra collage
att skriva rapporter, uppsatser mm
att dokumentera studiebesök och resor
att göra prov
att göra omprov
att få göra uppgifter individuellt anpassat vid behov
att få lämna muntliga redovisningar vid behov
att få lite mer tid på sig för uppgifter om man behöver
att få inlästa böcker om man behöver vid behov

Det är dina kunskaper som mäts i kursen/ämnet inför betygssättning

AVKOPPLING
Tänk på att du fungerar allra bäst då du unnat dig att vila ordentligt mellan varven.
Se till att hitta lugn och ro i din vardag.
Slut ögonen och andas djup i en liten stund på en ostörd plats, någon gång då och då.
Naturen är gratis och finns runt hörnet.
Individuell studieplan

Namn


Mål för mina nuvarande studier:



Efter mina nuvarande studier vill jag göra (fortsätta att studera eller arbeta mm):



Vad krävs för att komma dit (behörigheter mm)?



Har jag det som krävs? Om inte hur ska jag göra då?



Mina intressen är:



Mina styrkor är:



Saker jag kanske skulle kunna bli bättre i:



Behöver jag hjälp att nå mina mål? Hur? Av vem i så fall?



Har jag en plan? Hur ser den ut i så fall? Finns det en plan B?



Vill jag få hjälp att följa upp detta? Av vem? När?



Datum




Vad är studie- och yrkesvägledning?

Studie- och yrkesvägledning (SYV) handlar enligt mig om att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Genom att leda in på de spår man själv upptäcker när man får prata om sina framtidsplaner med en studie- och yrkesvägledare.

Det handlar om val i livet. Studieval och yrkesval, eller karriärval, om man så vill.

Hur gör man en val man kan vara nöjd med?

Jag tycker att man ska börja med att gå till sig själv och ställa sig frågorna: Vad gillar jag att göra? Vad gillar jag verkligen inte att göra? Vad är jag duktig på? Finns det något som jag kan bli bättre på? Vet jag vad som finns för mig att göra? Vet jag hur jag ska ta reda på vad som finns att göra? Dessa är stora och ibland riktigt svåra frågor att svara på och då kan det vara bra att prata med någon man har stort förtroende för.

Det är bra att samla på sig så mycket information om valalternativen som möjligt och sedan sortera och organisera informationen så att man ser ett möjligt mönster. Efter hand måste man komma fram till ett val mellan olika alternativ, då är det bra att t ex skriva listor och göra + (plus) och – (minus) jämförelser. Prata gärna med någon du litar på om ditt val om du tycker att det är svårt att göra det själv. Det kan ibland vara lättare att prata med någon annan som kanske ser andra sidor av dig än dom du själv gör. Det kan ibland vara lättare att ha för många valalternativ än inga alls.

Det finns lite olika ”knep” att ta till om man är osäker på vad man vill och vad man är intresserad av. Man kan göra intressetest och sedan läsa om olika yrken och utbildningar på Arbetsförmedlingens hemsida, www.arbetsformedligen.se eller på www.syoguiden.com. Dessa sidor är också fullproppade med information om studier och yrken, både i Sverige och utomlands. Andra hemsidor som jag rekommenderar är www.utbildningsinfo.se, www.saco.se/valjayrke, www.hittaskola.se och din hemkommuns hemsida.

Valen ser lite olika ut beroende på ålder. För dem under 16 år, som går i grundskolan är det största valet gymnasievalet och för de som är över 16 år är det kursval inom gymnasieskolan som kan påverka senare val efter gymnasiet. Efter gymnasiet står valet ofta mellan fortsatta studier eller arbete. För vuxna skiljer sig inte valet så mycket från valet som en gymnasieelev behöver göra, utom på en punkt, ekonomin. Med eget ansvar för den egna privatekonomin blir det kanske viktigare att göra lite klokare val då man kanske också hunnit bilda familj. Arbetslöshet är inte ett attraktivt alternativ.

Det finns en modell som många studie- och yrkesvägledare använder för att göra studie-och/eller yrkesvalet mer tydligt och begripligt:
En studie- och yrkesvägledare har gått en treårig högskoleutbildning (utbildningen finns på Stockholms universitet, Umeå universitet och Malmö högskola). Utbildningen är inriktad mot beteendevetenskap och samhällsvetenskap, där ingår även praktik. Det är under praktikperioderna som blivande studie- och yrkesvägledare får använda samtalstekniken de lärt sig i utbildningen. En studie- och yrkesvägledare har tystnadsplikt och är opartisk. Det finns reglerat i lagar och förordningar hur studie- och yrkesvägledning/orientering ska gå till i skolan bl a i Lpo 94, Lpf 94 och skollagen. För den som vill veta mer om detta kan man läsa om detta på Svenska Vägledarföreningens hemsida www.vagledarforeningen.org. Där finns också SVFs etiska deklaration.

Vad kan man prata med en studie- och yrkesvägledare om?

Studie- och yrkesvägledarens arbete utgår från vägledningssökandes frågeställningar och behov som kan handla om:
• Att hitta information: Ibland kan det vara svårt att överblicka, det finns många alternativ• Att fatta beslut: Man kan ha valångest, det kan vara svårt att avväga eller så vågar man inte välja bort• Att få hjälp på vägen: Man kan få en avstämning, man kan ha behov av samtal och stöd• Att skapa motivation: Hur går jag vidare? Hur ser jag framåt?• Att förstå sig själv och livet: Vem är jag?• Att få reflektera: kring frågorna: Hur vill jag leva? Vart åt vill jag?• Att man blir bekräftad: Att få professionell återkoppling
Jag arbetar efter dessa punkter. Jag tycker att det är viktigt att var och en som kommer till mig får reda på vilka de egna redskapen är och som behövs för att själv komma fram till vad man vill göra och hur man ska bära sig åt för att komma dit. Att själv vara aktiv i sin egen framtidsplanering är enligt mig otroligt viktigt för att lyckas. Av mig kan man även få hjälp att upprätta en individuell studieplan och hjälp med studieteknik.

Var kan man få tag en studie- och yrkesvägledare?

Studie- och yrkesvägledare finns ofta på såväl grundskolor som gymnasieskolor och på komvux samt på högskolor och på Arbetsförmedlingen. Det händer ibland att det saknas studie- och yrkesvägledare på skolan där man går. Eller så kan det vara så att det var ett tag sedan man gick i skolan och man kanske också har flyttat och vet inte riktigt vart man kan vända sig. Då finns det alternativ på webben t ex en SYV på www.gymnasieguiden.se och www.vagledningsinfo.se. Information om studier finns också på bibliotek och på kommunkontor och stadshus. Numera annonserar utbildningsanordnare flitigt i bussar och på annonspelare på stan.

Till sist kom ihåg att det är du själv som är huvudperson i ditt eget liv och att det är du som ska regissera ditt liv.









CV

STUDIER
1991-94 Lärarhögskolan i Stockholm, Studie – och yrkesvägledarutbildning (SYV) 120p
1978-80 Sigtuna Humanistiska Läroverk, Humanistisk linje
Övriga studier:
2003-04 Södertörns högskola, Kvinnohistoria I-IV 20p
1997-98 Södertörns högskola, ungdomskultur och media 10p
1996-97 Södertörns högskola, Språk och miljö 10p

ARBETSLIV
2008-09 Rosenborgsskolan, grundskola Södertälje
2008-09 Bäckahagens skola, grundskola Stockholm
2008-09 Tornadoskolan, grundskola Stockholm
2008-09 Doctus Gymnasium, gymnasium Värmdö2007-08 Bagarmossens skola och Tätorpsskolan, grundskolor Stockholm
2007-08 International IT College of Sweden, gymnasium Stockholm
2007 VT Farsta gymnasium, gymnasium Stockholm
2006 HT Lundellska skolan, gymnasium Uppsala
2004-06 Internationella Gymnasiet i Uppsala, gymnasium Uppsala
2003-06 Bodal- och Käppala skola, grundskolor Lidingö
2000-03 S:t Görans gymnasium , gymnasium Stockholm
1999-03 Frans Schartaus Gymnasium, gymnasium Stockholm
1999-00 Stadshagens Vårdgymnasium, gymnasium Stockholm
1998-00 SFI Riksby, vuxenutbildning Stockholm
1997-99 Thorildsplans Gymnasium, gymnasium Stockholm
1996-97 Flemingsbergsskolan, grundskola Huddinge
1996 VT Botvidsgymnasiet (nuvarande S:t Botvids Gymnasium), gymnasium Botkyrka
1995 HT Ronnaskolan, grundskola, Södertälje
1994-94 Långbrodalsskolan (Johan Skytteskolan) och Sätraskolan, grundskolor Stockholm
Övriga arbeten: Barnskötare, Fritidsledare, Försäljare, Kassatjänst, Lärarvikarie, Stansoperatris, Telefonsäljare, Vårdbiträde

ÖVRIGT
Modersmål: Svenska, Språk: Engelska: ”mycket god kunskap”, Spanska: ”elementär kunskap”
Datorkunskap: Word, PowerPoint, Internet, Excel, HANNA (används inom Stockholms stads skolor)

Lotta Lindström, studie- och yrkesvägledare sedan 1994, utbildad vid LHS
Kontakt e-post syv-sputnik@spray.se, www.123minsida.se/syvsidan-sputnik